Dimmigt....

Vaknade i ottan med ett sug att ge mig ut med kajaken och ta en frukost på nån kobbe. Vädret lovande, soligt, lugna vindar men en viss risk för morgondimma. Prognosen visade sig stämma till 100 procent;

- sol och lugnt - check!

- morgondimma - check!

När den första kilometerna i Nättrabyån passerats och jag nådde åmynningen försvann delar av skärgården söderut i dimbankar.

Syd åmynningen

Jag snirklade mig söderut ett par kilometer utmed strandlinjer och korta hopp mellan öar för att till sist ta ett längre skutt på död räkning över en fjärd där det var kompasskurs och beräknad tid till nästa strandlinje som navigeringsmetod. Färdvägen var ingen farled och klockan var inte mycket slagen så risken att möta någon annan i dimman var inte hög.

Grötigt....

En skönt overklig känsla att vara omgiven av vit tät dimma på ett spegelblankt vatten med hörseln som huvudsensor. När kaffesuget började göra sig gällande dök ön där jag tänkte fika upp och dimman lättade en aning. 

Strandhugg

Frukostklippa

Propeller...?

Utsikt från ett utedass...

Efter ett snabbt morgondopp och en frukost i sol blandat med dimbankar paddlade jag hemåt igen. Dimman tätnade igen och jag testade att ta några navigatoriska kontrollskott med hjälp av träningsklockan, en Suunto Race S nyligen inköpt och som ersatt en äldre model av samma märke.
Bra att kolla att kompass och egen tidsuppfattning stämde överens med nyare teknik. När jag närmade mig åmynningen igen lättade dimman med hjälp av en brännande sol och resten av dagen fortsatte i solens tecken.

Kontrollmetod klocka...

// BP